Seminarium och debattartiklar av Ambassadören om den franska insatsen i Mali

0 Den 17 januari publicerade Jean-Pierre Lacroix, Frankrikes ambassadör i Sverige, en debattartikel i Aftonbladet om den franska militära insatsen i Mali. Den 30 januari 2013 deltog ambassadören i en konferens om Mali på Utrikespolitiska institutet (UI) tillsammans med Anna Jardfeldt, direktör UI och Niklas Bremberg, forskare vid UI. Den 7 februari publicerade ambassadören en artikel i SvD: "Nu behöver Mali Sveriges hjälp".

Ambassadörens debattartikel: "Därför ingriper Frankrike i Mali"

0Artikel publicerad av Aftonbladet den 17 januari 2013.

Sedan flera månader ockuperar islamistiska väpnade grupper norra Mali. De har tvingat på folket ett terrorvälde som i alla avseenden liknar det som infördes när talibanerna hade makten i Afghanistan. De förnekar befolkningen, i synnerhet kvinnorna, de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, de använder sig av medeltida kroppsstraff som amputeringar och de förstör ovärderliga kulturarv, exempelvis i Timbuktu. De här grupperna är inte bara extrema och fanatiska i sin ideologi, de stödjer också öppet terrorism, särskilt i Frankrike och i Europa, och de har nära band med organiserad brottslighet, bland annat med knarklangare som är mycket aktiva i regionen. En stor del av deras ekonomiska resurser kommer från droghandel.

Världssamfundet har reagerat på situationen och fattat nödvändiga beslut för att kunna komma med ett kollektivt svar på denna utmaning. På begäran av Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap och Afrikanska unionen godkände FN en afrikansk styrka för att hjälpa Mali att avsluta ockupationen i norra Mali. Europeiska unionen har i sin tur beslutat att ge stöd till utbildning och omstrukturering av Malis armé. Men genomförandet av de här besluten har tagit tid, förmodligen för lång tid.

Väpnade grupper har utnyttjat tiden till att försöka invadera södra Mali och ockupera huvudstaden Bamako. Det är därför attacken inleddes de senaste dagarna . Och det är därför Mali har begärt akut militärt stöd från Frankrike. Frankrike har reagerat positivt på begäran och är det enda land som har resurser som snabbt kan mobiliseras i denna del av världen.

Om inte Frankrike hade reagerat, är det troligt att väpnade grupper snabbt skulle ta kontroll över resten av Mali. Konsekvenserna skulle ha blivit tragiska för Mali och för hela Afrika och Europa. En hel befolkning skulle underkastas en tyrannisk och obskyr ordning och en fristad för terrorister skulle skapas mindre än 200 mil från Europa, med ett ökad hot mot vår kontinent som konsekvens.

Frankrike agerar i enlighet med internationell rätt, på begäran av det attackerade landet och i enlighet med resolutioner från Säkerhetsrådet, som uppmanar alla stater att stödja Mali i återupprättandet av suveräniteten över hela sitt territorium. Frankrike har fått stöd av FN, afrikanska organisationer och av sina partners i Europeiska unionen, däribland Sverige genom utrikesminister Carl Bildt. Flera länder – USA, Kanada, Storbritannien, Belgien, Danmark - bidrar med hjälp till insatsen, framförallt med logistik, och fler länder planerar att göra det.

Afrikanska trupper kommer att ingripa under de närmaste dagarna till stöd för Mali.

Det är varken Frankrikes roll eller vilja att stanna i frontlinjen i Mali. Frankrikes insats, som var ett akut svar på en krissituation, måste nu förlängas genom att snabbt sända en afrikansk styrka. Det behövs ett snabbt stöd, finansiellt och logistiskt, till den afrikanska styrkan och den maliska armén. Den militära insatsen måste också kompletteras med stöd till demokratiska institutioner i Mali och med en politisk lösning för att möta förväntningarna från befolkningen i norr. Det kommer bland annat att ske med hjälp av ökat humanitärt bistånd till landet som är ett av de fattigaste länderna i Afrika. Mali behöver en stark internationell mobilisering under de kommande månaderna.

Jean-Pierre Lacroix

Ambassadörens debattartikel: "Nu behöver Mali Sveriges hjälp"

0Artikel publicerad av SvD den 7 februari 2013.

Den internationella interventionen i Mali går in i en ny fas, en fas som kommer att ta längre tid och som förmodligen blir ännu svårare än den första.

För tre veckor sedan gjorde den franska armén ett snabbt ingripande, på begäran av Malis president och med fullt stöd av FN, för att stoppa väpnade grupper som var på väg mot Malis huvudstad Bamako. Dessa grupper styrde redan norra Mali med våld, godtycke och värsta sortens intolerans. Förutom deras fanatiska ideologi är de aktivt involverade i olika former av drog- och människohandel. Utan vårt snabba svar och våra truppers effektivitet skulle den maliska staten inte längre existera. Den skulle i stället ha blivit en fristad för alla terrorister i världen att organisera sig för att slå mot oss i Europa.

På tre veckor tog den franska armén, tillsammans med den maliska armén och nu andra afrikanska trupper, över landets större städer. De här snabba framstegen får inte leda till en underskattning av det hot som dessa grupper fortsätter att utgöra.

För att nå den här framgången fick Frankrike placera ut mer än 3500 soldater samt luftvapen och stridsvagnar. Jihadisterna har lidit tunga förluster men hotet är långt ifrån utplånat och de utmaningar vi har framför oss är extremt viktiga.

1. Vi måste upprätthålla säkerheten och överlåta den till Mali och andra afrikanska länder.

Vi måste först bevara säkerheten och så snart som möjligt överlåta den till malierna själva med hjälp av andra afrikanska länder. President Hollande sade i helgen i Bamako att ”Frankrike stannar så lång tid som det är nödvändigt” men han tydliggjorde samtidigt att Frankrike inte har för avsikt att stanna kvar i frontlinjen. Innan händelserna eskalerade i början av året hade FN redan planerat utplaceringen av afrikanska trupper för att stödja malierna. Dessa trupper kommer nu på plats. De består av fler än 3000 soldater från sju länder. Och mer stöd är på väg. Bland länderna som deltar hör några till världens fattigaste. Det är uppenbart att det internationella samfundet måste bidra med stöd, antingen i form av utrustning eller ekonomiskt som Europeiska unionen gör.

Den maliska armén måste dessutom få stöd att omstrukturera och utrusta sig. Europeiska unionen förbereder just att skicka instruktörer, totalt 450 personer inklusive en skyddsstyrka.

Sverige förblir troget sin tradition av internationellt engagemang, och bidrar med hjälp till de afrikanska styrkorna att gruppera sig, genom strategiska transporter och med deltagande i EU:s utbildningsinsats. Vi måste ställa in oss på att fortsätta dessa ansträngningar på lång sikt, eftersom det är uppenbart att situationen inte kommer att helt stabiliseras på ännu en tid. Alla former av stöd är välkomna.

2. Vi måste främja freden och för det behövs en fungerande stat i Mali.

En varaktig lösning sker framför allt genom försoning i Mali. Det kommer att ta ännu längre tid och kräver stöd av det internationella samfundet. Det som omedelbart behövs är att till varje pris undvika en ond cirkel av hämndaktioner och övergrepp.

Frankrike har bett FN att så snart som möjligt sända en observatörsgrupp för mänskliga rättigheter. De franska styrkorna på plats är redo att bidra med stöd och hjälp till observatörsgruppen i mån av resurser.

Därefter måste en process som möjliggör val och dialog komma till stånd mellan alla samfund och grupper som inte är terrorister och som erkänner Malis integritet.

För att göra detta möjligt antog Malis parlament den 29 januari en detaljerad färdplan och Malis president har meddelat att val ska hållas senast den 31 juli.

Slutligen är det nödvändigt att staten Malis administration återupptar arbetet i områden som tidigare kontrollerades av terroristgrupper.

Allt detta kan inte ske utan stöd från det internationella samfundet. Politiskt stöd naturligtvis, men också ekonomiskt stöd. Europeiska unionen måste snarast återinföra det utvecklingsbistånd som frystes efter vårens statskupp. Vi hoppas att medlemsstaterna, inklusive Sverige, också gör det. Mali är visserligen ett land där utvecklingsbiståndet är mycket komplicerat att genomföra: Hur kan man säkerställa att medlen används på rätt sätt och inte slösas bort av korruption? Det finns naturligtvis anledning att vara uppmärksam. Men alternativet står mellan att hjälpa en svag stat eller att låta den bli en så kallad misslyckad stat.

Sverige är ett av de få länder som har en ambassad i Bamako. Denna närvaro är mycket viktig. Mali är i behov av närvaro och hjälp av så många som möjligt. Malis sak är också vår. Det är en fråga om solidaritet och det är i vårt intresse, Frankrikes och Sveriges. Gisslantagningen i Algeriet visade att vi alla är måltavlor i terroristernas ögon.

JEAN-PIERRE LACROIX

Seminarium om den franska insatsen i Mali, den 30 januari på UI.

JPEG
Frankrikes ambassadör Jean-Pierre Lacroix, Anna Jardfeldt, direktör UI och Niklas Bremberg, forskare UI

Under seminariet diskuterades bland annat:

  • en aktuella situationen i Mali, anledningen till den franska interventionen och syftet med operationen
  • stödet från Sverige, EU och det internationella samfundet
  • vikten av en snabb mobilisering av den afrikanska styrkan i Mali (MISMA)
  • vikten av att långsiktigt återupprätta stabiliteten i Mali, genom att respektera de mänskliga rättigheterna, få till stånd en demokratisk övergång, intensifierat bistånd och internationellt stöd till utvecklingen i Mali.

JPEG
Jean-Pierre Lacroix, Frankrikes ambassadör i Sverige

Senast uppdaterad 07/02/2013

Upp