Extrem fattigdom för romer måste bekämpas

SvD, 20 oktober 2012

Rasismen mot romer är en realitet och vi måste konfrontera den. Extrem fattigdom är en fälla. Vi måste hjälpa romerna att ta sig ur den. Romernas situation är en europeisk fråga och Europa måste mobiliseras, skriver Frankrikes ambassadör i Sverige Jean-Pierre Lacroix.

Den senaste tiden har svenska medier rapporterat om etnisk eller kulturell diskriminering av svenska medborgare på svenska bensinmackar. I Frankrike och andra europeiska länder kommer upprepade rapporter om mer eller mindre grova incidenter med samma förtecken. De har gemensamt att de berör romer. I Europa finns ett reellt problem med diskriminering av romer. Problemen tar olika uttryck men de existerar och de måste lösas.

De problem som finns i Frankrike och andra europeiska länder med usla förhållanden i de provisoriska läger som rumänska och bulgariska romer bor i beror emellertid lika mycket på deras extrema fattigdom som på deras etnicitet. Vad innebär egentligen extrem fattigdom? Enligt en ny definition som FN:s nyligen antog är det människor som lever i en ond cirkel av maktlöshet, stigmatisering, diskriminering, utslagning och materiell fattigdom, som alla ömsesidigt förstärker varandra.

En regering är skyldig att ingripa vid sådana förhållanden. I Frankrike är tillgång till gratis skola och sjukvård till alla som har behov ett faktum sedan lång tid, även för så kallade papperslösa. Alla familjer kan sätta sina barn i skola. En del romska familjer gör det men det finns ingen pålitlig inskolningsstatistik när det gäller dessa barn. Vi måste se till att antalet blir högre även om det är svårt att bryta den onda cirkeln med extrem fattigdom som gör att allt som kräver kontakt med myndigheter utgör ett närmast oöverstigligt hinder.

Hur gör vi för att bryta den här onda cirkeln? Det krävs helhetslösningar för att komma tillrätta med problemen. Den franska regeringen har antagit en strategi som omfattar områden som tillgång till utbildning, arbete, hälsovård och bostad. Barnens tillgång till skola har högsta prioritet. Tillgång till arbetsmarknaden prioriteras också högt. Frankrikes regering lättade nyligen upp villkoren för tillgång till arbetsmarknaden för rumänska och bulgariska medborgare som fortfarande, fram till slutet av 2013, har andra regler än övriga EU-medborgare. Inom ramen för hälsofrågor prioriteras även förebyggande åtgärder, vaccinationer och vägledning till tonårsmödrar.

Det mest synliga i den här problematiken är förstås de oacceptabla boendeförhållandena som många romer som kommer till Frankrike från Bulgarien och Rumänien utsätts för. Ingen regering kan lämna läger där i många fall flera dussintals personer bor tillsammans utan åtgärd. Lägren är problematiska ur ett säkerhetsperspektiv och när det gäller den allmänna ordningen men de utgör också en hälsorisk. De är dessutom ovärdiga rent mänskligt för de som bor där.

Den franska regeringen har tidigare kritiserats för att åtgärderna har fokuserat för mycket på avveckling av läger. Myndigheterna fick nya instruktioner i somras. En del avvecklingar är trots allt nödvändiga, inte minst eftersom de är följden av domstolsbeslut. Men myndigheterna måste hädanefter erbjuda individuell hjälp inom alla områden som kan underlätta integrationen till Frankrike (skolgång, bostad etc...)

I ett brev från den 30 augusti till EU-kommissionär Viviane Reding förklarar den franska regeringen konkret och detaljerat hur instruktionerna tillämpades vid avvecklingen av läger i Lille och Lyon. Regeringen finansierar ett antal innovativa initiativ som till exempel ”villages d’insertion” (integrerade byar som upprättas av lokala myndigheter) för de som vill stanna i Frankrike. Flera byar drivs i samarbete med föreningar som arbetar med mänskliga rättigheter.

De nedslående bilder från slummen som de här människorna ofta lever i gör att man ställer sig frågan vad som driver dem till att lämna sina ursprungsländer och acceptera att leva under sådana villkor. Återigen finns inget enskilt svar utan ett antal faktorer som varierar från fall till fall. Några delförklaringar är naturligtvis rasism, diskriminering, fattigdom och frånvaron av framtidsutsikter. Det finns säkert också de som satt i strategi att resa mellan Väst- och Öst- europa och tyvärr också nätverk för människohandel.

Den franska regeringen ger ekonomiskt stöd till de som frivilligt återvänder till sina ursprungsländer. Dessa stöd har emellertid givit upphov till en debatt om hur effektiva de egentligen är.

Men vi får inte glömma att den stora majoriteten inte lämnar sina länder. Antalet romer från Östeuropa som finns i Frankrike sägs vara cirka 15000–20000 medan den romska befolkningen i Östeuropa uppskattas till 8–10 miljoner. Huvudansvaret för integrationen faller därmed främst på de medlemsstater som romerna kommer ifrån eller i vilka de varaktigt bor, men det finns också gränsöverskridande frågor som kräver lösningar på paneuropeisk nivå.

Ursprungsländernas utmaningar är svåra och kan inte lösas med enbart pengar – det finns redan betydande EU-medel. Det måste också finnas en politisk vilja från både regeringar och lokala myndigheter. Vi måste ha ett utbyte när det gäller ”best practice”. Frankrike vill öka sitt samarbete med ursprungsländerna och finansierar exempelvis 80 konkreta projekt som rör återetablering i Rumänien. Frankrike vill utbyta goda erfarenheter med fler länder i Europa. Det är tillsammans som vi hittar lösningar.

Den franska regeringen ger även ekonomiskt stöd till Europarådets program som utbildar medlare mellan romer och myndigheter i deras ursprungsländer. Civilsamhällets organisationer spelar en avgörande roll. De är den viktiga länken mellan romer och myndigheter som ofta inte längre har deras förtroende.

Rasismen mot romer är en realitet och vi måste konfrontera den. Extrem fattigdom är en fälla. Vi måste hjälpa romerna att ta sig ur den. Romernas situation är en europeisk fråga och Europa måste mobiliseras. Dessa tre faktorer styr den franska regeringens arbete.

JEAN-PIERRE LACROIX

Frankrikes ambassadör i Sverige

Senast uppdaterad 22/10/2012

Upp